Skip to main content
POS18 zilye 2026· Mathias Nielsen

Terminolorzi POS: 30 Term ki Sak Nouvo Marsan Bizin Kone

Depi interchange ziska stocktakes, sa 30 term POS-la zere hardware, peyman, stock ek bann workflow toulezour ki sak nouvo marsan tousé dan so premie mwa.

Kontwar checkout avek hardware POS prinsipal ki enn nouvo marsan aprann dabor: terminal, lekter kart, linprimant resi ek tirwar kas

Terminolorzi POS divize an kat group: hardware, peyman, stock, ek bann operasion toulezour. Sa 30 term anba-la zere sa kat-la an kreol sinp, koumsa ou kapab lir enn rapor proseser, fer enn stocktake, ek ferm enn kès san devine ki sa vedir. Si ou anvi gany enn pli gran vizion dabor, koumanse avek ki ete enn sistem POS ek kouma bann pies rasanble ansam, lerla retourn isi pou vokabiler-la.

Ki bann term hardware ou pou tande dabor?

Kit fizik lor ou kontwar parat dan sak konversasion lavant ek sak apel sipor, alor koumanse isi.

  1. Terminal POS — laparey ki pe rasanble ou lozisyel point-of-sale: enn tablet, enn kès touchscreen, oubien enn telefon. Dimounn dir "terminal" dan enn fason mwayen pou sa ek pou lekter kart-la osi, seki amene enn vre konfizion kan pe komand hardware.

  2. Terminal peyman (lekter kart) — laparey sertifie ki lir bann peyman chip, swipe ek contactless. Sertifikasion inportan: bann tranzaksion kart-present bizin marse lor hardware aprouve, pa lor ninport ki laparey pli bonmarse.

  3. Linprimant resi — preske toultan enn linprimant termik. Pa ena lank, papie sansib a lasaler, ek li souvan servi osi kouma deklanser ki ouvri tirwar kas-la.

  4. Tirwar kas — tirwar ki bloke anba kontwar-la, ouvri par POS-la oubien linprimant plito ki par enn lakle, koumsa sak louvertir konekte a enn tranzaksion.

  5. Scanner barcode — lir bann barcode pou ki lekip swazir prodwi exak-la plito ki tap li. Metod pli bonmarse pou koup letan checkout ek bann erer pri.

  6. Lekran fas-a-kliyan — enn deziem lekran dirize ver kliyan-la ki montre bann lartik, total-la, ek souvan enn demann tip.

Ki bann term peyman ki reelman tous ou bann kout?

Plizier ladan se bann lartik lor ou rapor mansuel, seki fer zot bann term pli ser lor sa lislit-la si ou mal konpran zot.

Kliyan pe tap enn kart contactless lor enn lekter peyman — peyman kart-present kot point of sale
  1. Proseser peyman — konpanyi ki deplas larzan depi kart ou kliyan-la ver ou kont labank ek pran enn komision lor sak tranzaksion pou fer sa.

  2. Gateway peyman — kouch lozisyel ki sarye bann done tranzaksion an sekirite ver proseser-la. An liy, gateway-la pran bann detay kart-la; an person, terminal peyman-la fer sa travay-la.

  3. Interchange — fre ki bann rezo kart deside ek ki gany peye a labank kliyan-la lor sak tranzaksion kart. Li sa nivo pli ba anba sak tarif ki ou pou ganyen; tarif flat-rate rasanble li serman dan enn sel nimero previzib.

  4. Kart-present — kart oubien portfey telefon-la fizikman tape, insere oubien swipe kot ou kontwar. Risk frod pli ba, alor bann tarif pli ba.

  5. Kart-non-present — kart-la pa fizikman li: bann komand an liy, bann rantre tape, bann komand telefon. Risk pli ot, tarif pli ot, ek laplipar ou bann chargebacks.

  6. MOTO — Mail Order / Telephone Order. Enn metod kart-non-present kote ou lekip tap bann detay kart ki kliyan-la donn zot a-distans.

  7. Contactless (tap to pay) — bann peyman NFC depi enn kart, telefon oubien mont. "Tap to Pay on mobile" vedir aksepte zot direk lor enn telefon siporte san okenn lekter separe.

  8. PCI DSSPayment Card Industry Data Security Standard, bann reg sekirite pou ninport kisannla ki zere done kart. Laplipar bann ti marsan res konform par servi hardware sertifie ek ranpli enn kestioner self-assessment sak lane.

  9. Chargeback — enn tranzaksion ranverse par labank kliyan-la apre enn deba. Ou perdi lavant-la, peye enn fre deba, ek gagn larzan-la retourn serman si ou ganyen avek bann prev kouma bann resi ek konfirmasion livrezon.

  10. Payout (regleman) — moman kote ou proseser reelman depoz bann lavant kart dan ou kont labank, an jeneral enn zour de apre lavant-la. Bann payout instantan existe ek kout anplis.

Ki sa bann term stock-la vedir?

Vokabiler stock deside si ou bann nimero stock kapab gany konfians, seki deside si ou bann rapor kapab gany konfians.

Marsan pe scan stock avek enn scanner barcode — bann SKU ek stocktakes se terminolorzi POS prinsipal pou stock
  1. SKU — stock keeping unit: ou kod internal pou enn lartik ki kapab vandi. Enn SKU par varyant, ek li pou ou, pa pou fabrikant-la.

  2. Barcode (UPC/EAN) — kod inprime lor prodwi-la mem, ki fabrikant-la done. UPC inpli dan lAmerik di Nor, EAN dan laplipar bann lot rezon. Ou SKU ek barcode-la kapab konekte a sa mem lartik-la san ki zot sa mem kod-la.

  3. Varyant — enn version spesifik de enn prodwi, kouma enn t-shirt ble medium. Bann varyant rasanble depi bann karakteristik kouma tay ek kouler, ek sakenn gagn so prop SKU ek so prop kont stock.

  4. Stocktake (kont stock) — kont fizikman seki lor letazer ek rekonsilie li kont seki sistem-la dir. Lespas ant sa de-la se shrinkage: vol, kase, ek move kont.

  5. Purchase order (PO) — dokiman ki ou anvoy enn supplier pou komand stock. Resevwar kont enn PO se seki azour ou bann kont exakteman plito ki par devinèt.

  6. COGS — cost of goods sold: komie sa stock ki ou'nn vandi-la ti kout ou reelman. Reveni mwens COGS se ou gross margin, nimero ki deside si laboutik-la marse.

Ki bann term ki parat dan bann operasion toulezour?

Sa se bann mo ki ou lekip pou servi sak louvertir ek sak lafermetir.

Pe kont tirwar kas a lafermetir — bann float ek rapor lafen de sesion dan terminolorzi POS toulezour
  1. Float — kas louvertir ki met dan tirwar-la o-koumansman enn sesion pou ki lekip kapab rann kas. Konte a louvertir, konte a lafermetir.

  2. Rapor lafen de sesion — rezime bann lavant, tax ek tips prodir kan enn sesion kès fermen. Vye sistem apel li rapor Z; dan Final li Rapor Lafen de Sesion.

  3. Void — anile enn tranzaksion avan ki li finalize oubien regle. Pa ena larzan ki deplase, nanyen pou retourne.

  4. Refund — retourn larzan apre ki enn lavant finn regle, retourn lor metod peyman dorigine. Pli dousman ki enn void ek li parat dan ou bann rapor kouma so prop aksion.

  5. Split payment — enn sel faktir regle avek plis ki enn metod oubien par plis ki enn dimounn: lamwatye kart, lamwatye kas, oubien trwa kamarad ki diviz enn tab.

  6. Tax group — rasanbleman bann tarif tax ki aplike ansam lor enn prodwi, kouma enn sel lartik kapab sarye tax federal ek provinsial dan enn sel asignasion. Gany sa exak lor premie zour sap ou kont enn netwayaz dir apre.

Ki nou kapab dir lor bann term lozisyel?

De term dekrir kouma sistem-la net konporte plito ki enn sel fonksionalite.

  1. Cloud POS — enn sistem kote so bann done res lor bann server a-distans plito ki lor kès-la. Ou kapab verifie bann lavant depi ninport kote, ek azout enn deziem plas pa vedir koumanse depi zero.

  2. Offline mode — POS-la kontign pran bann lavant kan internet koupe ek sinkronize kan li retournen. Demann ninport ki vendor exakteman ki fonksionalite ki sap offline; bann repons onet varie boukou.

Kote vokabiler-la pe ale depi la?

Sak term lor sa lislit-la existe parski enn kitsoz kot kontwar-la li reglemante, rekonsilie, oubien kapab fayi. Se kifer osi enn model AI kapab ekrir enn lekran checkout inpresionan dan de-trwa minit me li touzour lwen depi enn sistem ki kapab vandi — infrastriktir ki sa bann mo-la dekrir se parti difisil-la. Si ou prefer get sa bann term-la an aksion plito ki lor enn lislit, ena enn workflow konple pou rasanble enn POS personalized avek ChatGPT.

Pou vokabiler spesifik a platform-la — Stations, Flows, Smart Grids — Merchant Hub Glossary pran larlev kote sa lislit-la fini, ek tarif pibliye de Final Pay se enn lexanp konkret de tarif flat-rate si ou anvi get term 9 lor enn vre kart tarif.

Kestion ki poz souvan

Ki diferans ant enn processor peman ek enn gateway peman?

Processor-la deplas larzan ant bann labank ek pran enn komision lor sak tranzaksion. Gateway-la se sa kous lozisyel ki transport bann done kart an sekirite ziska processor-la. Boukou provider asterla group toulède dan enn sel servis.

Ki diferans ant enn void ek enn ranbousman?

Enn void annil enn tranzaksion avan li finalize, alor zame larzan pa deplase. Enn ranbousman retourn larzan apre finalizasion, lor mwayen peman orizinal kliyan-la, ek an zeneral sa pran de-troi zour ouvrab pou parèt.

Ki ete interchange an term senp?

Interchange se sa fre ki bann rezo kart fikse ek ki labank ki'nn emet kart kliyan-la rasanble, ki sarze lor sak tranzaksion kart. Li sa kout de baz anba ninport ki tarif ki enn processor peman propoz zot.

Eski bann ti marsan bizin trakase pou konformite PCI?

Wi, ninport kisannla ki aksepte peman par kart tonb anba PCI DSS. An pratik, laplipar bann ti marsan res konform an servan bann materyel ek lozisyel peman sertifie ek an ranplisan enn kestioner self-assessment kourt sak lane.

Ki vedir card-present?

Enn tranzaksion card-present se kan tap, insere ouswa pas enn kart fizik ouswa wallet telefonn lor zot kontwar. Li ena enn risk frod pli ba ki bann peman card-not-present, alor li ganny bann tarif tretman pli ba.

Terminolorzi POS: 30 Term ki Sak Nouvo Marsan Bizin Kone | Final POS